cryingwhiletrying

 

Först vill jag säga att jag hoppas att ingen tar illa vid sig om någon tycker något annat än jag - och jag välkomnar egna tankar om ämnet, men detta är mina åsikter eftersom det gått många diskussioner på nätet den senaste tiden.

"Varför måste du köpa fjärilar, ljusrosa, tylltjolar och krimskrams till din dotter bara för att hon är en flicka? Känns inte allt det där jätteopraktiskt? Du tvingar henne in i den stereotypa flickrollen redan från det att hon föds. Är inte det lite orättvist? Du dömer henne liksom till ett liv där hon är i första hand gullig och rosa och söt."

"...jätte tråkigt att man redan vid födelsen ska placeras in i våra könsroller vad man förväntas tycka som kille respektive tjej i till exempel valet av färger, leksaker och så vidare.
...Man får ju inte glömma att vi är individer, inte kön. Vi ser olika ut i fysiken men förutom det borde det inte finnas skillnad på "killiga" och "tjejiga" saker.
...Så sluta behandla era ungar olika om du har en son eller dotter..."

Dessa kommentarer fick Carolina Gynning på sin blogg när hon bad om inredningstips till sin kommande dotters rum. Hon hade lagt ut bilder på rosa flickrum och det var tydligen SKANDAL enligt många.
Varför?
Jag är så ofantligt trött på det här "genus-snacket" som går att jag känner att jag måste skriva av mig en gång för alla. För jag förstår det verkligen inte?

Personligen kommer jag att inreda med rosa - och även andra färger - men de kommer alla vara "tjej-färger" - mycket pasteller osv.
När dagen kommer då My kan tycka till själv får hon såklart bestämma vilka färger hon vill ha - lila, rosa, brunt, grönt, blått, rött, det spelar mig ingen roll.
Det spelar heller ingen roll om hon skulle vilja ha en bilbana, en dinosaurie eller en radiostyrd bil någon gång i framtiden. Men varför ska jag köpa sådant i förebyggande syfte så att hon inte ska "bli en flicka?"
Hon ÄR en flicka. Flickor gillar (oftast) gulliga saker, fina saker. Dom gillar inte att slita huvudet av sina Barbiedockor som många pojkar tycker är HUR roligt som helst.
Och måste en flicka bli "gullig, rosa och söt" för att hon har såna färger? Jag blev uppvuxen i ett typiskt flickrum med spets, rosetter, rosa och gulliga saker i överflöd, men nog har jag skinn på näsan och attityd trots det.

Jag känner en liten pojke som nu blir 2 år gammal.
Han ÄLSKAR traktorer, bilar, skotrar, motorcyklar. Helt utan att mamma eller pappa har "prackat på" honom det. Direkt han såg en motorcykel (och var inte mer än drygt 1 år gammal) så stod han bara och gapade.
Flickan i familjen har aldrig visat något vidare intresse för motordrivna fordon. Fastän hon stått bredvid honom.
Så nej, jag tror inte på att man alltid styrs av sina föräldrar. Killar ÄR killar. Tjejer ÄR tjejer.
Dom bör ha en manlig och en kvinnlig förebild.

En annan sak är ju att vi INTE är könslösa. Vad är det för ett löjligt påhittat ord?
Jag älskar kommentaren här ovan där personen skriver "Man får ju inte glömma att vi är individer, inte kön."
Eh, har jag missat något? Har inte männen penisar och vi inte?
För det trodde jag var ett kön. Och vi ÄR våra kön. Okej, det där lät ju lite underligt men ni förstår nog.
I djurvärlden, har dom inte bestämda könsroller? Jo. Lejonhanen är stark och försvarar sin flock. Lejonhonan jagar och tar hand om ungarna. Fåglar? Hanarna är oftast vackrare i färgerna och ska sjunga bra för att kunna locka till sig honorna - hjälp, vad sexistiskt av honorna att låta hanarna behöva vara vackra och sjunga finast! Djuren skulle antagligen dö ut om dom var genusinriktade och "könlösa".
Nu skulle man kunna säga att vi inte är djur. Nej, visst inte. MEN kvinnor och män är fortfarande olika. Mannen är starkare av en anledning. Kvinnan föder barn.
Vi är inte samma lika.

Självklart är vi individer och skall behandlas därefter också.
Det allra viktigaste är inte hur vi inreder barnens rum, vilka färger de har på kläderna, om de har typiska flick- eller pojkleksaker utan att vi lär dom sympati, förståelse, kärlek, stå för vad de tycker, alla viktiga egenskaper. Att följa sina drömmar.
Och framförallt - tycker jag - att vi hjälper dom att komma in i vår värld, med allt vad det hör till.
Jag vill i alla fall göra allt för att min flicka ska passa in i skolan osv. även om det kanske låter ytligt för många.
För jag anser att det är en obetydlig ståndpunkt att "ändra" världen genom kläder och prylar!
Och VAD är det för galenskap som dom tänkt införa på dagis att man ska tilltala ALLA barn oavsett kön som "Hen" istället för honom eller henne? Vad sänder det för signaler egentligen?

För vad blir barnet i slutändan lyckligast av?
Att vara "könlöst" som dom beskriver - för att föräldrarna ska få visa SINA ståndpunkter i samhället, eller att vara antingen en flicka eller pojke och "stereotyp" och kanske hellre "passa in"?
Nu kanske jag tog i, men jag kommer inte riskera att mitt barn blir mobbat för att jag som förälder tror på något så oväsentligt som att det borde finnas könlösa barn.